Mjölner from Seden by Hindarfjäll

Vid tingens stora stenar stod där folkets män
Ord om kungars dårskap hade nu nått dem
Med svek och galna pakter rämnade deras land
De svoro sina eder i vanärans namn
Kyrkklockor skrällde till blodsdåd och nid
Bländverken vällde, frön av hägringens tid
Furstarna kvävdes i åtrå och makt
Tunneltrons intåg, en skylande slakt
Markernas levnad stampades ned
Vidsynen fälldes och världarna kved
I bygden steg klagan, Gudahoven brann
Sanning föll i glömska och tänkandet försvann
Ty dolska sagor såddes där gudar blevo folk
Gång på gång de hugga med dumhetens dolk
Äringens källa låg under hot
Gåvor till jorden möttes med mord
Allt för att hämma fädernes Sed
Talan med träden voro djävulens ve
Ack himlens tusen ögon grät för hennes ätt
När arga guden fängslade människornas vett
Trots stora skaran blekna i vindens dunkla bo
Och dråp med lögner härjade stod hammaren emot
Áku‑Þórrs megin! Sedens sista strid
Reiðar-Týr vigi! Slaget för frändernas rit
Mjölner var motstånd, Seden i nöd
Mjölner oss minner om vår inre glöd,
Jordarnas styrka, himlarnas sång
Makter i stenar och vättarnas välgång
I lönndom och djärvhet Seden blevo kvar
Och dyrkan i lundar låg i nejdens förvar


English translation:

By the great stones of the thing-place, the chosen men of the people stood
Words of the madness of kings had now reached them
With treacherous and insane pacts their land crumbled
They swore their oaths in the name of disgrace
Church bells rang to the sound of blood crimes and shame
The illusions surged, seeds from the time of mirage
The rulers were suffocated by lust and power
The narrow-minded belief emerged, a covert execution
The living soil was trampled down
The wide-vision got felled and the worlds wailed
In the countryside discords rose, the old temples burned
Truth fell into oblivion and individual thinking vanished
For wily tales were sown where gods became men
Time after time, they strike with the dagger of foolishness
The earth’s fertility was under threat
Giving gifts to nature led to death
Everything to hinder the forefather’s way
Talking with trees was the devil’s woe
Oh, heaven’s thousand eyes wiped for her kin
When the wrathful god imprisoned people’s minds
Despite the masses faded in the wind’s murky nest
And while manslaughter with lies ravaged
The hammer resisted
Áku‑Þórs power! The Nordic way’s last fight
Reiðar Týr protects! The battle for forefathers’ rite
Mjolnir was resistance, the Nordic way in need
Mjolnir reminds us of our inner heat,
The strength of the lands, the song of the skies
Power in stones and nature spirits’ well-being
In secrecy and courage the Nordic way survived
And the worship in groves the commoners kept alive

• Folk
• dark folk
• nordic folk
• scandinavian folk
• swedish folk
• Gothenburg